BASUTSTÄLLNING – visas alltid på museet

Samlat silver – 1600-tal till nutid

I utställningen visas föremål ur Länsmuseet Gävleborgs samlingar. Silver från Gävle, Söderhamn och Hudiksvall presenteras tillsammans med silver från andra städer i Sverige. Vi vill visa samlingens djup och bredd. Här finns tillfälle att göra jämförelser mellan föremål av samma typ från olika delar av landet och studera Stockholms-silvrets inflytande på provinsstädernas smeder.

Samlingen består främst av 1700- och 1800-talssilver. Det är silver som har brukats och en del föremål bär tydliga spår av ett långt och hårt liv. Varje monter har ett tema som utgår ifrån vad silvret använts till. Några föremål av guld har också fått plats i utställningen, många smeder arbetade i både guld och silver. 1900-talets formgivning presenteras i en egen monter och Gunnar Cyréns silver visas i Cyrénsalen tillsammans med hans övriga produktion av glas, stål och plast.

En stor del av föremålen har donerats till länsmuseet av privatpersoner och av Gävle musei vänner.

Silversmidet i Gävleborgs län

De första kända smederna finns omnämnda i städernas tänke- och domböcker. I Gävle omnämns 1552 Hindrich guldsmed som det första kända namnet, i Hudiksvall Björn guldsmed 1627 och i Söderhamn Hans guldsmed mellan åren 1627-1637.

De äldsta kända stämplade föremålen i Gävle är tillverkade av Hans guldsmed som var verksam under tidigt 1600-tal. Länsmuseet Gävleborg äger en kåsa av honom och Heliga Trefaldighets församling en dopskål från 1500-talet med kompletterande arbeten av Hans guldsmed. Båda är utställda (monter A nr 3 och monter C nr 35). I Hudiksvall finns det kända arbeten av Johan Grubb som var mästare mellan åren 1725-1756. Från Söderhamns stad finns några verk av Paul Hammar bevarade från 1730-talet.

Silverstämplar

Mästarstämplar påbjöds första gången redan 1485 och stadsstämplar blev vanliga under 1500-talet. Mästarstämpeln visar i vilken mästares verkstad föremålet är tillverkat, stadsstämpeln talar om i vilken stad. För att kontrollera silverhalten i det färdiga arbetet skavdes silverspån av i en sicksacklinje. Denna så kallade åldermansranka var en garanti för att föremålet prövats. År 1754 infördes en kontrollstämpel med tre kronor, ”kattfoten”, som garanterade föremålets silverhalt, och åldermansrankan försvann.

Användandet av årtalsstämplar påbörjades redan 1689 med egna serier för en stad eller en smed. Först 1759 genomfördes konsekvent ett system över hela landet.

En kombination av bokstav och siffra talar om vilket år arbetet är gjort. I Gävle hade Johan Ek och Daniel Poppelman egna årtalsserier under några år före 1759.